Med tillstånd från Magnus får vi ta del av lite tankar i sitt arbete för klimatet och tanken som alltid finns hos honom i Gryt, där han är född och fortfarande är bygden trogen

Idag lämnar Miljömålsberedningen över sitt betänkande Havet och människan.
Jag är uppväxt och lever med Östersjön. Det blir så om man bor i Gryt, även om man är fastlänning som jag.
Jag har mina barndomsminnen med sjöfågeljakt och fiske, båtturer och besök hos vänner ute på öarna. Jag var full för första gången på Hässelö en julikväll i tonåren. Jag har tillbringat så många sommarkvällar på holmen som först min farbror Bengt hade, och nu min syster har, och tagit emot sommargäster som vill uppleva det vackra som vi får ha året runt.
Jag har också sett hur algblomningarna blir allt vanligare. Hur ejdern syns allt mindre, och skarven (eller ålkråkorna, som de heter här) syns allt mer. Hört bekanta berätta om hur fisket bara blir sämre. Östersjön mår inte bra, och det syns här.
Problemen stannar inte vid det vi ser. Bottendöden breder ut sig, klimatförändringarna hotar levnadsförhållandena för hela arter, tungmetaller och miljögifter skadar både djur och människor och undervattensbuller stör djurlivet på sätt vi fortfarande har svårt att förstå. Det finns mycket att göra om vi ska vända utvecklingen för våra hav.
Under 2020 har jag arbetat tillsammans kollegor från alla riksdagspartier i Miljömålsberedningen för att se över det svenska havsmiljöarbetet och vad som kan förbättras. Idag lämnade vi över resultatet till regeringen. Jag är inte helt nöjd med allt, och det finns vissa saker jag skulle vilja lägga till, men på det hela taget har vi lagt fram en lång rad förslag som skulle kunna göra nytta för våra hav. Kärnan i de förslagen är vi också överens om mellan åtta partier. Det är riktigt glädjande.
Mycket av det jag har burit in i beredningens arbete har jag gjort med Grytsperspektivet i ryggen. Jag har försökt sträva efter att vi ska hitta mesta möjliga miljönytta, men också sträva efter att våra förslag ska ha dem som bor och verkar i kustlandskapet i åtanke. Det känns som att jag har ställt frågan ”Men hur påverkar det här dem som bor i skärgården?” tusen gånger. Det har kommit sig av att jag vet hur mycket det betyder för levande kust och skärgård att det finns folk som lever och verkar här hela året runt. Ibland har jag fått bra svar, ibland har det inte räckt hela vägen. Den typen av konsekvensanalys kan och bör förbättras i Miljömålsberedningens framtida arbete.
Nu hoppas jag att vårt betänkande kan innebära en kraft framåt för friskare hav, och fortsatt levande skärgårdar.